Jul 2014
Publicerat den

Nu har jag inte skrivit på ett tag och kände att det var dags igen. Årets jul var underbar och ganska traditionell. Vi gör samma sak varje år men det är just det som är mysigt. Fira jul hemma och öppna presenter med familjen för att sedan åka hem till moster där resten av släkten är och äta mat, sedan kalle anka, mer presenter, fika, julfilmer och avslutningsvis med gröt.
 
Jag var så himla nöjd också för att jag hade köpt en ny klänning från Nelly och ett par skor som jag hade på julen. Till nyår har jag en jumpsuit jag ska ha på mig, den är svart och glittrig så det passar perfekt för det nya året. 
 
Jag ser fram emot så mycket nästa år. Danstävlingen, koreanska 2, resan till korea som utbytesstudent (som jag nu också har bokat!), mycket dans och vårföreställning på maxim teatern. Jag hoppas helt enkelt att det kommer bli ett år fyllt med dans, glädje, utflykter i korea och mycket plugg kommer jag räkna med. Men det gör mig endå glad. För man lär sig ingenting om man inte anstränger sig. Korea har varit min dröm så länge och nästa år så kommer den uppfyllas. Min 20 års dag kommer att firas i Korea så jag är väldigt glad och jag kommer fira en koreansk jul. Mamma vill ju självklart att jag ska komma hem på julen men ärligt talat blir det nog väldigt krångligt och dyrt! 
 
VIlle bara ge en liten update med vad som hänt. Ska skapa en ny blogg snart och kanske byta bloggportal, men berättar självklart när jag gör det. Ha det så bra sålänge :)


Sista veckan
Publicerat den

Nu är det sista veckan i skolan med endast två tentor kvar. Stressar sönder verkligen. 
Har suttit hela eftermiddagen med morgondagens redovisning och tror verkligen inte att det kommer gå bra. 
Hoppas nog mest på att Kang inte frågar så mycket och låter mig bara få prata långsamt och i den takt jag vill xD 
På onsdags är det den skriftliga tentan och jag hoppas att den ska gå bra. Det gick ju super på den förra skriftliga tentan :) 
 
Efter den sista tentan ska hela klassen äta ute på resturang, på torsdag ska jag göra ett till statistjobb sedan åka till en vän som är utesbytesstudent och äta koreansk middag och i helgen hoppas jag på lite mys med girlsen och Elin som är i fina USA via skye såklart ;) Fick ett fint vykort av henne idag som jag blev mycket glad över! Saknar henne massor och det är helt sjukt att hon har varit borta såpass länge nu. Tiden går fort, men endå långsamt kan man säga. 
 
För övrigt har jag sönderlyssnat Super Junior nya skiva och älskar alla låtar verkligen. När jag åker till Korea måste jag ju såklart träffa dem och gå på en koncert :) 


Att släppa taget
Publicerat den

Att göra någonting för första gången. Att våga släppa in någon för att sedan bli totalt utstött. Ignorerar denna känsla, hoppas att det blir bättre. Blir till slut arg. Fel känslor, arga känslor. Ingen kontakt. Tomhet och en fraga; vad ska jag göra nu? Vem tar steget? Vem säger förlåt? Finns det ens något att säga förlåt över? Det blev en jävla massa frågor och det kommer mer och mer för varje dag. Men nu orkar jag inte mer. Alla chanser som har funnits har aldrig blivit tagna och jag säger härmed upp kontakten med en person jag bryr mig om oändligt mycket. Vet inte vems fel det var men det spelar ingen roll. 
 
Jag vill vara hans vän för den personen han en gång var. Jag vill vara i hans närhet för den känslan som fanns där. Men nu finns ingenting. Och det är faktiskt svårt att inse, inse att jag faktiskt hade stora känslor för den här personen. Jag är inte rädd för att bli avvisad eller utstött för jag anser mig själv att vara en tuff person som tål mycket. Men lögner, och att bli ignorerad för någonting som är helt okänt är fan inte okej. Så nu går gränsen. 
 
Men det är svårt att släppa taget. With the power of internet så har det inte känns lika jobbigt, han fanns ju fortfarnde som min "vän" då. Men idag är det inte så, jag tog steget nu och bröt allt. Det kanske inte var menat alls att vi skulle vara vänner eller något mer, eller så var det menat senare i livet. Det kan jag inte säga. Men ledsen är jag och det lär jag vara ett tag. Hur mycket folk jag har omkring mig så förstår nog ingen hur vi två funkade, vad jag tycker och tänker kan inte uttryckas. 
 
Jag gör detta för mig själv och ingen annan. Så jag hoppas verkligen att detta är bra för mig. Just nu vet jag inte alls. Men med så mycket ilska så kan ingenting bra komma ut av det här så jag vill intala mig själv att det är bättre såhär. Samtidigt så vill jag inte radera honom från mitt minne, detta är en lärdom och jag vill ingenting illa om denna människa. Hoppas han mår bättre och allt löser sig i hans liv. Jag kanske gör detta för hans skull också. Jag vet inte.