Well... det är väl så man kan summera min vecka hittills. I svenska ska vi ha nationella prov och detta årets tema är tal och skriftspråk typ. Just nu läser vi alla texter och om bla. särskrivning, vad är anledningarna till särskrivning och vilken betydelse det kan få. Inte nog med att det är så fruktansvärt tråkigt så är det faktiskt ganska svårt för mig eftersom jag är dyslektiker. Eller säger jag bara så för att hitta en ursäkt? Fast nä, jag är ganska säker när det gäller att skriva. Visst, jag gör stavfel och vissa särskrivningar men jag vet absolut att det heter "jätteroligt" istället för "jätte roligt" . Det som är det otroligt dumma i det här är att de äckel som skrev tema, alla texter och hur det ska bedömmas i nationella är att vi som är dyslektiker eller har svenska som andra språk ska bedömmas på exakt samma sätt som de andra. Vilket är så jävla konstigt så det inte är sant. Jag kan sitta och rabbla upp allting som är dåligt med det här men det finns några saker som de inte kan ta bort eller får göra för den delen och det är;

 

1. Ta bort extra tiden för oss dyslektiker som vi får under provet.

2. Ta bort rätten till rättstavningsprogram.

 

Men det finns en till orättvis sak med detta. Eftersom ledningen vill bedömma oss som alla andra så är det en mycket stor chans att vi kommer få sämre betyg. Många dyslektikter har ett mindre ordförråd än andra och kan därför på många sätt inte utveckla sina uppsattser eller prov på samma sätt. En annan nackdel är hur vi ser på orden framför oss. Passar den här meningen med den jag just skrev innan? Ska jag byta rad nu? Jag tror jag har tappat den röda tråden i min text, hur fan gör jag för att skriva som man ska? Hur stavas det här? Vi tappar fokus, hittar på andra saker lätt och kan inte återgå till uppsattsen med samma fokus igen.

 

Jag skulle mer en gärna vilja förstå en text lika lätt som "alla andra", inte behöva läsa om texten 100 gånger osv. Men jag tänker inte sitta och tycka synd om mig själv. Jag är fan nästan glad att jag har dyslexi, vi får mer tid på prov. Vi kan klaga på lärare utan att känna oss skyldiga över att vi inte förstår uppgiften eller fick F på ett prov. Det vi skäller på är det dåliga utförandet av uppgiften eller bristen på respekt för en "sjukdom" alla i klassen inte har. Så ja, jag tänker stava fel, sär skriva, och ta lång tid på mig, vara aggresiv om någon inte har respekt för mig. För jag har all rätt i världen till hjälp och om inte du kan hjälpa mig så får du fan fixa nån annan eller skaffa dig kunskapen att kunna göra det.